Har precis med förfäran läst Kenneth Bengtsson ordförande på Svenskt näringsliv i Expressen ge sin syn på Svensk arbetsmarknad och arbetsrättt. "Att strejka är ett omodernt sätt att umgås" kommenterar han. "Arbetstagarna måste få ett annat sätt att visa sitt missnöje" fortsätter han. Man kan undra vad som räknas som kvalificerande för att få chefsjobb hos Svenskt näringsliv ! Dom låter ju likadant !
Moderaternas främsta sponsor visar klart och tydligt var skåpet ska stå, Bort med Las, ingen strejkrätt och missnöjda arbetstagare kan rösta på något annat 2014 om dom är missnöjda.(Fredrik Reinfelt kommer vara ödmjuk inför problemet)
Det var länge sedan Svenskt näringsliv slutade vara en arbetsgivarorganisation, nu är det politisk lobbyism mot regeringen som gäller.
Tänk om dom kunde anställa en chef med ideer istället för gamla liberala floskler, men det är nog för mycket begärt när kompisar utser varandra!
Tobias Holmberg
Read more...
onsdag 27 oktober 2010
tisdag 26 oktober 2010
Arbetsrättens största hot !
Undrar hur länge moderaterna kan kalla sig arbetarparti ? Dom slet sönder a-kassan genom höjda avgifter och sämre ersättningar. Detta ledde till att ca 500 000 av LOs medlemmar lämnade och står idag oförsäkrade.
Nu har något snille räknat ut att 6 månaders provanställning inte räcker för att en arbetsgivare ska kunna avgöra om du duger för jobbet. Sverige har isåfall världens mest trögtänkta arbetsgivare !
Lösningen är 18 !!! månaders provanställning. Under en provanställning kan arbetsgivaren när som helst meddela att du inte är önskvärd. Dom behöver inte motivera varför,du får gå direkt. Undrar hur många som upplever detta som en förbättring ?
Den enda trösten är väl att denna förändring troligtvis bryter mot EU-rättens direktiv om ”värdig” anställning. EU-rätten är absoluta botten till hur det får lagstiftas. Ska Sverige konkurrera med de sämsta anställningsvillkoren ? Moderaterna är inget arbetarparti. Dom är det största hotet mot Svensk arbetsrätt och inget annat.
Kanske kan EU-rätten vara till arbetstagarnas fördel för en gångs skull. Hoppas det för arbetarnas skull
Tobias Holmberg
Nu har något snille räknat ut att 6 månaders provanställning inte räcker för att en arbetsgivare ska kunna avgöra om du duger för jobbet. Sverige har isåfall världens mest trögtänkta arbetsgivare !
Lösningen är 18 !!! månaders provanställning. Under en provanställning kan arbetsgivaren när som helst meddela att du inte är önskvärd. Dom behöver inte motivera varför,du får gå direkt. Undrar hur många som upplever detta som en förbättring ?
Den enda trösten är väl att denna förändring troligtvis bryter mot EU-rättens direktiv om ”värdig” anställning. EU-rätten är absoluta botten till hur det får lagstiftas. Ska Sverige konkurrera med de sämsta anställningsvillkoren ? Moderaterna är inget arbetarparti. Dom är det största hotet mot Svensk arbetsrätt och inget annat.
Kanske kan EU-rätten vara till arbetstagarnas fördel för en gångs skull. Hoppas det för arbetarnas skull
Tobias Holmberg
måndag 11 oktober 2010
Inga fler återfall !
Under de veckor som gått sedan det många kallade ödesvalet har vi hört många uttala sig med teorier om varför vi gjorde det sämsta valet sedan allmän rösträtt infördes. Den efterklokhet och analysvilja som nu dräller in från alla hörn av arbetarrörelsen är intressant. Tänk om vi kunde gjort valanalysen innan valet. Kan det vara så enkelt att vi likt en narkoman måste nå botten, för att kunna bättra sig ? Hoppas vi är där nu för Sveriges arbetslösa och sjuka lider under regeringen Reinfelt.
Sveriges socialdemokrater byggde under många år med hjälp av lagar och reformer ett land som gick från lort och fattigdom till något som stora delar av världen såg som ett föredöme i välfärdsfrågor. Vi var partiet som såg problem och utmaningar med framtidstro och ideer.
Jag vill påstå att vi kring 1980 slutade att bygga vidare och utveckla folkhemmet. Att vi istället började försvara och anse våra system så bra att dom inte behövde utvecklas. Vi har haft två stora reformer efter 1980 som kan uppfattas som utvecklande och uppskattade av i princip alla och det var kunskapslyftet och maxtaxan i barnomsorgen. Det räcker inte !
Ekonomin som växte fram i början på 80-talet gick våldsamt mycket fortare än det vi tidigare sett och individualismen började bli det som människor anammade. Någonstans där började våra problem, våra system och regelverk var kanske inte tillräckligt flexibla. Våra ekonomiska teorier räckte inte till i den tidsanda som växte fram. Vi tappade initiativet. Kanske vi skulle haft rådslag redan då ?
Valet 2010 hade vi i det rödgröna blocket kunnat vinna, men endast tack vare Miljöpartiet. De har det som vi saknar, en tydlig ide om framtidens samhälle. Detta gör att de uppskattas av den grupp som av alla partier uppfattar som viktiga, medelklassväljarna i Stockholm. Det är inte detta valet som är Socialdemokratins problem, det är bilden av framtiden och att vi inte är ett statsbärande parti. Vi kan inte presentera en modell om vår bild av framtiden !
Idag uppfattas Moderaterna som det som statsbärande. Den är den bild som våra motståndare Moderaterna idag har lyckats förmedla. Vi har idag människor som röstar blått fast de vet att löneökningarna betalas med pengar som tas från arbetslösa och sjuka. Är det för att de inte bryr sig ? Nej det är för att Reinfelts allians förmedlar budskapet att de är ödmjuka inför problemen men har en framtidstro och en vision för Sverige där den som vill kan få det de vill ha. Detta ger människor en framtidstro som vi inte kan idag.
Ska vi fortsätta i mittfållan där vi blivit omkullsprungna två val i rad eller ska vi återgå till en politik som bygger landet ? Krävs det att vi slår ännu hårdare i botten, eller ska vi ta detta på allvar och göra det vi som gjort oss till de samhällsbyggarna vi förut var, och bli ett alternativ som uppfattas som statsbärande ? Jag hoppas det för Sverige förtjänar bättre, och den som är sjuk eller arbetslös behöver röd politik. Inga fler återfall !
Tobias Holmberg
Publicerad i Aktuellt i politiken 20101011
Sveriges socialdemokrater byggde under många år med hjälp av lagar och reformer ett land som gick från lort och fattigdom till något som stora delar av världen såg som ett föredöme i välfärdsfrågor. Vi var partiet som såg problem och utmaningar med framtidstro och ideer.
Jag vill påstå att vi kring 1980 slutade att bygga vidare och utveckla folkhemmet. Att vi istället började försvara och anse våra system så bra att dom inte behövde utvecklas. Vi har haft två stora reformer efter 1980 som kan uppfattas som utvecklande och uppskattade av i princip alla och det var kunskapslyftet och maxtaxan i barnomsorgen. Det räcker inte !
Ekonomin som växte fram i början på 80-talet gick våldsamt mycket fortare än det vi tidigare sett och individualismen började bli det som människor anammade. Någonstans där började våra problem, våra system och regelverk var kanske inte tillräckligt flexibla. Våra ekonomiska teorier räckte inte till i den tidsanda som växte fram. Vi tappade initiativet. Kanske vi skulle haft rådslag redan då ?
Valet 2010 hade vi i det rödgröna blocket kunnat vinna, men endast tack vare Miljöpartiet. De har det som vi saknar, en tydlig ide om framtidens samhälle. Detta gör att de uppskattas av den grupp som av alla partier uppfattar som viktiga, medelklassväljarna i Stockholm. Det är inte detta valet som är Socialdemokratins problem, det är bilden av framtiden och att vi inte är ett statsbärande parti. Vi kan inte presentera en modell om vår bild av framtiden !
Idag uppfattas Moderaterna som det som statsbärande. Den är den bild som våra motståndare Moderaterna idag har lyckats förmedla. Vi har idag människor som röstar blått fast de vet att löneökningarna betalas med pengar som tas från arbetslösa och sjuka. Är det för att de inte bryr sig ? Nej det är för att Reinfelts allians förmedlar budskapet att de är ödmjuka inför problemen men har en framtidstro och en vision för Sverige där den som vill kan få det de vill ha. Detta ger människor en framtidstro som vi inte kan idag.
Ska vi fortsätta i mittfållan där vi blivit omkullsprungna två val i rad eller ska vi återgå till en politik som bygger landet ? Krävs det att vi slår ännu hårdare i botten, eller ska vi ta detta på allvar och göra det vi som gjort oss till de samhällsbyggarna vi förut var, och bli ett alternativ som uppfattas som statsbärande ? Jag hoppas det för Sverige förtjänar bättre, och den som är sjuk eller arbetslös behöver röd politik. Inga fler återfall !
Tobias Holmberg
Publicerad i Aktuellt i politiken 20101011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
