torsdag 16 september 2010

Förlåt Reinfelt !

En vän ville att jag publicerar detta och efter att ha läst det kan jag inte låta bli..


Är det du eller jag som ska be om ursäkt Fredrik Reinfeldt??

Jag är 40 år, har varit sjuk sedan jag var 23 och pensionerad i över tio år. För mig är varje dag en kamp för att ta sig igenom den till nästa dag och det samhälle jag tidigare hade att luta mig emot har idag blivit ett elstängsel runt ett arbetsläger där de svaga ska rensas ut. Jag tror att de allra flesta människor i det här landet vill jobba om de bara kan och får, utanförskapet till följd av arbetslöshet eller sjukdom är helt klart ingenting någon människa söker frivilligt. Men moderaterna har fått stora delar av svenska folket att tro att sjukdom inte finns, för hur ska man annars kunna förklara det som hänt de senaste åren?

Ända fram tills för ett par år sedan hade jag som mål att komma tillbaka ut på arbetsmarknaden, jag både trodde och hoppades att det skulle finnas en väg tillbaka även för mig. När Reinfeldt började med sin sjukreform och talade vitt och brett om att "ställ dig i arbetslinjen eller sluta att finnas", ja okej han använde kanske inte just de orden, men meningen blev densamma. För inte slutar väl livet att finnas för att man utförsäkras, inte blir man frisk för att försäkringskassan säger att det gått si eller så många dagar? Frisk blir man av vård och omsorg och den har nästintill försvunnit för de som inte har egna sjukförsäkringar som de själva betalat för eller genom arbetsgivare. Bara att se skillnaden mellan den vård jag och min sambo får är skrämmande, han får hjälp och läkartid inom ett dygn via företagshälsovården. Själv står jag på eviga väntelistor för betydligt mer akuta åkommor för att jag "bara" har sjukhuset att vända mig till.

Media har skrivit spaltmeter om Sverigedemokraternas invandrarfientliga politik men vad är skillnaden med Moderaternas politik för de starka och mot de svaga? När människor begår självmord pga politiska beslut är det väl ändå någonting som är väldigt fel i samhället? Det otäcka är att jag förstår dem så väl, att leva med kroniska sjukdomar är ett helvete i sig och man orkar inte med så många fler motgångar. Vi är inga uslingar eller latmaskar, vi är inte ute efter era pengar - vi vill bara leva!!

Det Sverige jag växte upp i var ett mänskligt samhälle där vi tog hand om varandra, idag är sverige kallt och hårt och jag fryser.

Ska jag be om ursäkt för att jag inte kan följa din arbetslinje Fredrik eller är det kanske du som ska be mig och alla andra svenskar om ursäkt för att du bytte ut kärleken i vårt land mot girighet?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar